UKRAINSKA VÄRDIGHETSTECKEN I SVERIGE FRÅN 1715

Inledning

I exil efter Poltava 1709 medförde den ukrainske hetmanen Ivan Mazepa två värdighetstecken för det ukrainska statsöverhuvudet, hetmanen. Dessa är utformade som spikklubbor och kan också kallas för fältherrespiror eller silverstavar. De var förgyllda och försedda med kostbara stenar. På ukrainska heter spiran ”bulava”. Därtill kom det traditionella fältherretecknet (ukr. buntschuk). Fälttecknet, som också fördes till Kristianstad, var en stång prydd med en gyllene korp och en stor, vit hästsvans.

Mazepas efterträdare Filip Orlik kom från Stralsund i Pommern till Ystad i december 1715. Vi vet genom ett brev av Orlik avfattat på latin till Karl XII, daterat Ystad, att Orlik med familj vistades en tid i den sydskånska hamnstaden. Hetman Orlik var en lärd man utbildad vid ett jesuitkloster i Litauen och vid Myholaakademin i Kyiv. Han skrev flytande på flera språk förutom latin och hade 1706 – 1709 varit Mazepas generalkansler.

Kristianstad

Härifrån fortsatte man resan mot Kristianstad, som av kung Karl utsetts till hetmanens residensort i Sverige. En skrivelse från generalguvernör Hård (den general som lett återvändarna på sista sträckan i Tyskland från Hannover till Stralsund) om saken till borgerskapet i Kristianstad finns bevarat. I början övervägdes en fastighet i Åhus i Skåne som bostad, men det ändrades till Kristianstad, där borgerskapet valde en gästgivargård vid Lilla Torg som residens för hetmanen och hans familj. Fastigheten kallas sedan början av 1900-talet Hylénska gården. Den tillhörde före 1716 en tysk gästgivare, Henrik Hildebrand, som en tid innan Orliks ankomst hade avlidit.

Conrad Kampf och värdighetstecknen

I bagaget medfördes ovannämnda värdighetstecken. Mazepa hade lånat ut betydande summor av ukrainska statsmedel till Karl XII under dennes tid i Ukraina, fordringar som övertagits av Filip Orlik. Det kan här nämnas att hetman Ivan Mazepa var en av de rikaste männen i dåvarande Europa. Under vistelsen 1716 till 1719 i Kristianstad hade Orlik begränsade medel i väntan på återbetalning av fordringarna på svenska staten. När hetmanen 1719 skulle resa till Stockholm för att förhandla om betalning med mera tvingades han pantsätta de två bulavorna och sitt från Mazepa övertagna fälttecken. Mottagare av panten och långivare var den tyskfödde silversmeden Conrad Kampf (sedan 1686 bosatt i Kristianstad som efter 1711 var värdshusvärd i staden). Det är inte klarlagt om spirorna och fälttecknet återlöstes innan Orlik lämnade Sverige 1720. Klart är att hade medel att betala för en återlösning. En betalning från regeringen i Stockholm av delar av fordran enligt överenskommelse hade nämligen gjorts. Det är dock oklart om den ukrainske hetmanen återlöste de pantsatta föremålen.

Kampf avled 1743 och det är nödvändigt att genomgå bouppteckningen för att konstatera om de 1719 pantsatta föremålen finns upptagna där.

Om så inte är fallet ökar troligheten för att den bulava, som förvaras av stadsbiblioteket i Linköping i Östergötland, är en av Mazepas hetmanspiror. Hur staven hamnat i Linköping under 1700-talet behöver också utredas i detalj. Enligt uppgifter från Linköping skall bulavan (längd 62,2 cm) ha givits till biblioteket av konsistorienotarien Samuel Gustaf Harlingson (1740 – 1810), lektor och professor.

Hursomhelst har bulavan utlånats till en utställning vid det ukrainska nationalmuseet 2008 och i New York 2010 och det ryktas om att ukrainska experter menar att bulavan tillhört Mazepa.

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

w

Connecting to %s


%d bloggers like this: